Jag tänkte presentera min lilla häst, eller lilla och lilla. Han är ca 175 hög. När vi köpte han så var han bara 168 och jag hade pluggat på rätt bra om hans stam så jag visste att både hans pappa och morfar var 172, vilket jag tänkte var en perfekt storlek. Men på hans första sommarbete så växte han nästan 8cm.

Hans storlek har gjort det rätt jobbigt att rida han och jag fick i början ta det lite lugnt pga det. När han är så stor så är det mycket muskler att värma upp och hålla koll på och jag har hela tiden fått jobba med hans bakben, han är lite för långsam i sina rörelser..

morfar: Blue Hors Romancier

Hamilton är alltså nio år i år och jag fick honom när han var fyra år. Innan honom så hade jag en foderhäst som jag ramlade av på en tävling, jag bröt bäckenbenet och punkterade lungan, så sedan när jag fick tillbaka honom när jag var "ridklar" igen så var jag lite rädd och osäker på honom. Mamma och jag kollade runt på hästar och då främst häst att ha på foder. Det var några stycken som hörde av sig när de fick reda på att jag letade häst så vi var runt lite och tittade och provred men ingenting som varken jag eller mamma fastnade för. Min tränare skickade då annonsen på Hamilton och jag vet inte riktigt vad som tog åt oss men vi åkte dit. Bilresan tog fem timmar och när vi kom dit så såg vi en häst som såg helt utmärglad ut. Han var så smal så man såg varenda revben och höftbenen stog ut som två spjut. haha! På vissa delar av kroppen var hans päls helt avskalad pga av skav från täcket.

Jag fattar inte riktigt vad vi såg i han för han var verkligen ful :) Men som sagt, jag hade läst på mkt om hans stam så jag såg mest hans pappa i honom. Jag såg nog inte riktigt den där fula ankungen utan jag såg Blue Hors Hertug i han. När vi red gick det väl inte heller speciellt bra. Han var nästan bara sutten på men man kunde se att han hade väldigt fin och taktmässig trav. Galoppen behöver vi inte ens tala om för den fanns inte, sken skulle jag mer kalla det för. ha!

I vilket fall som helst så blev vi de lyckliga som fick köpa han och vi beställde en lastbil som körde han till oss. Han var så fin när han kom!

Hamilton är världens snällaste häst, tyvärr är han lite för busig för sitt eget bästa bara. Han har vart mycket skadad pga sitt bus, bla en bruten käke som även sedan har dragits upp igen. Känslig som en bomullstuss är han också och frångår man hans rutiner med t ex en timme ute extra i hagen så får han kolik.

Men alla de här skadorna och koliken och allt har gjort att jag känner honom så himla väl. De flesta gånger som det har vart nåt så har jag sett och sagt till mamma redan när jag kommer till boxen att han ser konstig ut. När han har feber så ser jag det på hans ögon. Så många gånger har vi upptäckt skadorna så tidigt så det har kunnat åtgärdas fort. Tyvärr har mycket träning under de här dryga fyra åren försvunnit pga han måste vila.

Vi har inte tävlat så mkt pga av avbrott i träningen hela tiden för alla skador och så... men i år ser jag verkligen fram emot en bra tävlingstermin och målet är att starta msvC i slutet av terminen.