Nu sitter jag hos mamma och kollar igenom gamla bilder på dator. Blir alldeles nostalgisk, mamma med - så mycket så hon brände vid maten :)

Det här är Hamilton bara någon dag efter att vi fick honom. Jag hade glömt bort hur illa han såg ut. Herregud! På det här långa avståndet ser man heller inte hur sönderskavd och biten han var på hela kroppen. Det ser knappt  ut som honom själv tycker jag och på vissa bilder känner man inte ens igen honom i hans ansikte.



Här har han ätit upp sig lite iaf och då kunde jag börja rida lite smått. Han ser så himla liten ut tycker jag.

Om jag hade fått göra något annorlunda idag så hade jag nog väntat lite längre med att börja rida tills han var i bra hull. Han hade ju nästan ingen energi att göra av med och jag tror att det kanske hade gått lite snabbare att få honom i form då men men, får man sin första egna häst vill man rida så fort det bara går... helst innan man ens fått hästen.


Longerade rätt mycket i början så han skulle slippa ha mig på sin lilla beniga rygg. Här har det gått ett halvår sedan vi fick honom och man ser att han är i mycket bättre hull.


Jag tror att det här är min första "riktiga" tävling med H